I februari förra året utbröt en storbrand på RoRo-fartyget Felicia Ace mitt ute i Atlanten.
Samtidigt har bränder på privata båtar ökat kraftigt de senaste åren.
– I flera fall misstänker man att litiumjonbatterier varit den bakomliggande orsaken till bränderna, säger Melker Lang, produktchef på GPBM Nordic.
Sjöfarten, såväl den privata som den kommersiella, genomgår en snabb omställning till batteridrivet. Den stora drivkraften är utfasningen av fossildrivna system, för att minska koldioxidutsläppen i samhället.
Redan nu pågår en övergång där traditionella motorer byts ut mot elmotorer med litiumjonbatterier. Samtidigt gör de laddbara batterierna sitt intåg överallt, i exempelvis navigationsutrustning, kommunikationsutrustning, elhandverktyg, mindre elfordon och vattenskotrar.
– En båt fungerar ju i stort sett som samhället i övrigt när det kommer till batteridrivet, och batterierna tar över överallt, säger Melker Lang, produktchef på GPBM Nordic.
Och brandincidenterna har inte låtit vänta på sig:
– Det finns ett antal större fartygshaverier där man misstänker att litiumjonbatterier varit den tändande gnistan, bland annat Felicia Ace.
Men även mindre båtar och yachter har börjat brinna, ofta i samband med laddning av olika eldrivna produkter som exempelvis vattenskotrar eller eldrivna surfbrädor.
Nya riktlinjer
I dag pågår en omfattande diskussion mellan försäkringsbolag, redarföreningar och även organisationer för privata båtar för att se över riktlinjer och säkerhetsbestämmelser kring hur man ska frakta, hantera och även ladda produkter med litiumjonbatterier till sjöss.
– Riskerna är relativt små, men får du en brand till sjöss kan konsekvenserna bli väldigt stora.
Mycket i debatten handlar om fartyg som transporterar elbilar med litiumjonbatterier. Här finns stora utmaningar, men Melker Lang menar att man ibland stirrar sig blind på frakt av elfordon i stora containerfartyg eller RoRo-fartyg, och glömmer alla andra risker i annan utrustning
– Litiumjonbatterier finns överallt och vi behöver lära oss mer om hur vi ska handskas med den här typen av batterier, och om hur vi kan skydda oss när olyckan är framme, säger Melker Lang.
Annorlunda brandförlopp
Störst är riskerna när batterierna laddas. Då kan ett skadat eller deformerat batteri börja brinna. Ett brinnande litiumjonbatteri har ett annorlunda brandförlopp i förhållande till sin storlek, dels avger elden en giftig gas, dels brinner små litiumjonbatterier med hög temperatur vilket gör dem till potenta brandstiftare.
I dag finns släckprodukten AVD som är speciellt framtagen för bränder i litiumjonbatterier och det enda släckmedlet som innehar tredjepartstest som påvisar funktion mot brand i litiumjonbatterier. AVD kapslar in och dämpar branden och kan även begränsa spridningen av elden.
– Jag tycker att det borde finnas en AVD-släckare på alla platser där man laddar utrustning med litiumjonbatterier. Skulle ett batteri börja ryka eller om man ser lågor kan man i ett tidigt skede lägga på AVD och hindra att branden får spridning, säger Melker Lang.
Men han varnar också för uttjänta eller skadade litiumjonbatterier som i dag ofta hamnar i en vanlig låda med gamla batterier. Här finns en stor potentiell brandrisk.
– Uttjänta batterier ska förvaras i speciella lådor där de täcks med ämnet vermiculit, som bildar ett skyddande lager.